|
FÖRENINGENS GRUNDARE
|
|
Wilhelm
Kåge
Målare och keramiker, 1889-1960. Arbetade som reklamkonstnär
under 1910-talet. Vid Gustavsberg 1917-60, konstnärlig ledare
1917-49. En av pionjärerna inom svensk keramik. Gjorde
Arbetarservisen med dekoren Liljeblå till Hemutställningen 1917
för ”vackrare vardagsvara”. Brett register, skapade både
unikt stengods och de mest använda serviserna. Gjorde Argentagodset
med silverdekor från 1930; experimenterade fram en ny
keramiktyp i Farstagodset från 1929; Cintra i glasigt genomfärgat
benporslin 1938, Surrea, en lek med former, från 1940. Målade även
fajanser på 1940-talet.
|
|
Stig
Lindberg
Svensk formgivare och konstnär. Levde 1916-1982. Stig Lindberg
var verksam som konstnärlig ledare på Gustafsberg 1949-1957 och
1972-1980. Han var även huvudlärare vid Konstfack 1957-1970.
På
1940-talet blev han stilbildande genom okonventionellt stengods,
fantasifullt dekorerad fajans och surrealistiskt influerade
chamottefigurer. Lindberg formgav även bruksserviser i
benporslin, som till exempel LB (1945), Berså och den flamfasta
Terma-serien (1955). Stig Lindberg samarbetade också med Lennart
Hellsing och gjorde bland annat illustrationerna till Krakel
Spektakel.
|
|
Berndt
Friberg
Keramiker, 1899-1981. Drejare vid Höganäsbolaget 1915-18. Vid
Gustavsberg 1934-81. Från början anställd som drejare åt
Wilhelm Kåge och 1937 åt Stig Lindberg. Utvecklade olika
glasyrer. Debuterade som stengodskeramiker 1941 tillsammans med
Calle Blomqvist och Stig Lindberg. Från 1944 egen verkstad vid
Gustavsberg.
|
|
Olof Thunström "Thun-Olle"
Folkhemmets arkitekt
Thunströms första uppdrag blev att göra en generalplan för
Gustavsberg som skulle ligga till grund för en förnyelse av hela
samhället. "Thun-Olle" var verksam på KF:s
arkitektkontor till sin död 1962 och så gott som varje nytt hus
som uppfördes i Gustavsberg från slutet av 1930-talet till
1960-talets början kom från hans ritbord. Det första större
nybyggnadsprojektet var de röda envånings
"vinkelbodarna" i Höjdhagen som började byggas 1938.
Den omsorgsfulla inplaceringen i terrängen utan markerade tomtgränser,
men där avskildhet och skydd mot insyn löstes genom en noggrann
orientering av varje byggnad, på ett sätt så att områdets
naturliga kvaliteter kombinerades med en omsorgsfull utformning av
de enskilda husen kom att bli "Thun-Olles" adelsmärke
och genomfördes konsekvent oavsett om det var villor, radhus,
lamell- eller punkthus som byggdes.
Den mest uppmärksammade offentliga
byggnaden är det runda kommunalhuset som stod färdigt 1954. Med
en central placering är kommunalhuset bland det första man möts
av när man kommer till Gustavsberg. Kommunalhuset har därför på
sätt och vis blivit en vinjettbild för samhället.
Tillbaka
till historiken
|
|
|