Föreningens grundare

Wilhelm Kåge

 


 

 

Målare och keramiker, 1889-1960. Arbetade som reklamkonstnär under 1910-talet. Vid Gustavsberg 1917-60, konstnärlig ledare 1917-49. En av pionjärerna inom svensk keramik. Gjorde Arbetarservisen med dekoren Liljeblå till Hemutställningen 1917 för ”vackrare var­dags­vara”. Brett register, skapade både unikt stengods och de mest använda serviserna. Gjorde Argenta­godset med silverdekor från 1930; expe­rimen­terade fram en ny keramiktyp i Farstagodset från 1929; Cintra i glasigt genomfärgat benporslin 1938, Surrea, en lek med former, från 1940. Målade även fajanser på 1940-talet.

Stig Lindberg


 

 

 

 

Svensk formgivare och konstnär. Levde 1916-1982. Stig Lindberg var verksam som konstnärlig ledare på Gustafsberg 1949-1957 och 1972-1980. Han var även huvudlärare vid Konstfack 1957-1970. På 1940-talet blev han stilbildande genom okonventionellt stengods, fantasifullt dekorerad fajans och surrealistiskt influerade chamottefigurer. Lindberg formgav även bruksserviser i benporslin, som till exempel LB (1945), Berså och den flamfasta Terma-serien (1955). Stig Lindberg samarbetade också med Lennart Hellsing och gjorde bland annat illustrationerna till Krakel Spektakel.

Berndt Friberg


 

 

 

 

Keramiker, 1899-1981. Drejare vid Höganäsbolaget 1915-18. Vid Gustavsberg 1934-81. Från början anställd som drejare åt Wilhelm Kåge och 1937 åt Stig Lindberg. Utvecklade olika glasyrer. Debuterade som stengodskeramiker 1941 tillsammans med Calle Blomqvist och Stig Lindberg. Från 1944 egen verkstad vid Gustavsberg.

Olof Thunström ”Thun-Olle”


 

 

 

Folkhemmets arkitekt Thunströms första uppdrag blev att göra en generalplan för Gustavsberg som skulle ligga till grund för en förnyelse av hela samhället. ”Thun-Olle” var verksam på KF:s arkitektkontor till sin död 1962 och så gott som varje nytt hus som uppfördes i Gustavsberg från slutet av 1930-talet till 1960-talets början kom från hans ritbord. Det första större nybyggnadsprojektet var de röda envånings ”vinkelbodarna” i Höjdhagen som började byggas 1938. Den omsorgsfulla inplaceringen i terrängen utan markerade tomtgränser, men där avskildhet och skydd mot insyn löstes genom en noggrann orientering av varje byggnad, på ett sätt så att områdets naturliga kvaliteter kombinerades med en omsorgsfull utformning av de enskilda husen kom att bli ”Thun-Olles” adelsmärke och genomfördes konsekvent oavsett om det var villor, radhus, lamell- eller punkthus som byggdes.

Den mest uppmärksammade offentliga byggnaden är det runda kommunalhuset som stod färdigt 1954. Med en central placering är kommunalhuset bland det första man möts av när man kommer till Gustavsberg. Kommunalhuset har därför på sätt och vis blivit en vinjettbild för samhället.

Publicerat i